Engångspall smart och kostnadseffektiv lastbärare för lättare gods

En engångspall är en enklare typ av lastpall i trä som främst används för lättare gods och transporter där pallen inte behöver klara extremt hög belastning. Den har ofta samma mått som en standard-eurpall, men med en enklare konstruktion och lägre vikt. För många företag innebär det en chans att spara pengar, förenkla hanteringen och samtidigt behålla en trygg och stabil lösning för frakt och lagring.

I en tid där logistikflöden ska vara snabba, kostnaderna pressas och hållbarhet prioriteras, har engångspallen blivit ett naturligt val i många branscher. Den fyller tomrummet mellan tunga, dyra systempallar och fragila engångslösningar i kartong eller plast. Frågan handlar ofta inte om pallen håller, utan snarare: hur mycket pall behövs egentligen för uppgiften?

Vad är en engångspall och när passar den bäst?

En engångspall är vanligtvis tillverkad av barrträ och konstruerad för hantering av lättare till medeltunga laster. Den liknar en eur-pall i format, ofta 1200 x 800 mm, men har tunnare brädor eller färre förstärkningar. Syftet är att skapa en pall som:

– är stabil nog för lättare produkter
– väger mindre än en standardpall
– kostar mindre att köpa in
– kan användas i varsamma retursystem, men inte måste återvända

I många verksamheter är hög lastkapacitet inte avgörande. Produkterna kanske väger lite, har stor volym eller är känsliga men inte tunga. Då blir en enkel träpall en logisk kompromiss mellan styrka och ekonomi.

Typiska användningsområden är till exempel:

– förpackade livsmedel med låg vikt per kolli
– hygienprodukter, hushållsartiklar och textilier
– ehandelsgods som skickas i större partier
– lättare industrikomponenter och reservdelar

En vanlig missuppfattning är att engångspallar bara används en gång och sedan slängs. I praktiken kan de ofta återanvändas flera varv, särskilt i kontrollerade flöden mellan samarbetspartners. Skillnaden mot en systempall är snarare synen på pallen: den räknas som en förbrukningsartikel snarare än en tillgång som behöver följas upp och repareras.

När volymerna blir stora syns skillnaderna tydligt i logistikkedjan. En lättare pall minskar den totala vikten på varje sändning, vilket kan påverka fraktkostnader och hantering. För personalen innebär den lägre vikten också enklare handhavande vid manuell lastning och plock.

Kostnad, logistik och hållbarhet i samma lösning

Ur ekonomisk synvinkel handlar valet av lastpall om mer än inköpspris. Företag som går igenom sina flöden upptäcker ofta att överdimensionerade pallar skapar dolda kostnader. De tar större plats på lagerhyllor, väger mer vid transport och kräver ibland mer hanteringstid.

En engångspall kan bidra till lägre totalkostnad genom:

– lägre inköpspris per pall
– minskad hanteringskostnad tack vare lägre vikt
– mindre behov av reparation och underhåll
– enklare administration, eftersom pallen inte behöver spåras i retursystem

Ur hållbarhetsperspektiv finns flera aspekter att väga in. Träpallar tillverkas ofta av barrträ från nordiska skogar, en förnybar råvara. När pallen dimensioneras rätt efter behov används mindre trä per lastbärare, utan att funktionen försämras för sitt syfte. På så vis utnyttjas råvaran effektivt.

Livscykeln för en engångspall kan beskrivas i tre steg: användning, återanvändning och materialåtervinning. Efter en eller flera användningar går pallen ofta vidare till energiutvinning eller återvinning som flis. I många regioner finns etablerade flöden för insamling av träpallar, vilket gör det enkelt att säkerställa en kontrollerad hantering även när pallarna inte återvänder till avsändaren.

Samtidigt är kvaliteten viktig. En för svag pall som går sönder under transport orsakar både svinn, reklamationer och mer avfall. Därför väljer många företag leverantörer som har erfarenhet av träemballage och kan rekommendera rätt konstruktion utifrån lastvikt, hanteringssätt och lagringsmiljö.

Så väljer företag rätt engångspall för sin verksamhet

För företag som vill optimera sin logistik gäller det att se pallen som en del av helheten. Valet av modell påverkar allt från lagerlayout till kundupplevelse. Några centrala frågor brukar vara:

– Vilken maxvikt behöver pallen klara i praktiken?
– Hanteras pallarna mest med truck, eller förekommer handplockning?
– Ska pallarna skickas långt, eller främst användas lokalt?
– Behövs standardmått som 1200 x 800 mm för att passa hyllor och transporter?

Utifrån svaren går det att ta fram en lösning som är lagom robust. För lättare varor kan en enklare konstruktion räcka mer än väl. För blandade sortiment kan en standardiserad engångspall med känd lastkapacitet ge trygghet både internt och för mottagaren.

Många verksamheter kombinerar flera palltyper. Tunga maskiner eller stålkomponenter placeras på kraftiga, kundanpassade pallar, medan stora volymer av lätta konsumentvaror går på enklare engångspallar. På så sätt betalar företaget endast för den pallkapacitet som verkligen används i varje flöde.

För den som vill utveckla sina arbetssätt inom lager och distribution kan det löna sig att involvera pallleverantören tidigt i processen. En erfaren tillverkare kan föreslå små justeringar exempelvis extra klossar, annan bräddimension eller anpassade längder som ger bättre staplingsstabilitet eller säkrare godsfixering med pallkragar och lock.

När företag söker en leverantör av träpallar och träemballage med fokus på funktion, pris och kvalitet är Vittaryds Pallfabrik AB ett relevant alternativ. Företaget, som återfinns på vittarydspallfabrik.se, har lång erfarenhet av lastpallar för olika branscher och kan hjälpa verksamheter att hitta rätt nivå på konstruktion och kapacitet för sina engångspallar.